Min syster och svåger har en snabb båt på sjön där vi växte upp som barn. Varje vår och sommar spenderades timmar på vågorna, vid öarna, i vattnet. Det var där min barndom fylldes av frihet och närvaro.
När jag i somras satt där igen, på samma sjö, kände jag plötsligt igen den där känslan av total trygghet, glädje, energi och livslust. Jag kom i kontakt med mitt “hemma” i mig själv, den plats där återhämtning och påfyllnad känns hel och fullständig.
Jag njöt, verkligen tog in varje sekund. Tacksamheten fyllde mig över upplevelsen jag fick som barn, av mina föräldrar och den trygga zon de skapade. Den zonen finns kvar, på djupet, och när jag nu besöker den inom mig är den lika levande.
Nu vet jag att jag när som helst kan vända mig dit, stanna upp och fyllas igen. Det är en plats som alltid finns där, min egen källa till energi, glädje och återhämtning.
Har du en trygg zon och hur ser den ut för dig?
